Jaha... Nytt år.. Dags att titta till bloggen. Har visst inte varit här på väldigt länge. Varit frånvarande nästan ett halvår.

Det har varit en jobbig höst...

Jag är helt slut, min kropp strejkar och ibland förvånar jag mig över att jag fortfarande lever.

Till alla mina övriga sjukdomar så har det nu tillkommit diabetes, högt kolesterol och artros.

Diabetesen har jag inte fått någon koll på. Fick reda på i början av december att jag har det. Kom till en distriktssköterska som skulle lära mig mer... men hon var enbart spydig och dum. Lärde mig inget. Fick en blodsockermätare i alla fall, försöker reda ut det på egen hand nu.

Jag hade ju diabetes när jag var gravid och jag fick mer information då än jag fick nu så lite erfarenhet har jag sedan dess.

Min läkare sa att nu skulle jag bli ompysslad av vården, få komma till olika människor och få hjälp, men så blev det inte. Skall till sköterskan om tre månader... men alla frågor jag har då?

Hm... funderar på att ringa min läkare och säga att jag inte är nöjd med sköterskan, fick ju ingen hjälp med hur jag skall äta nu.

Nog om detta....

Ett nytt år...

Det tycker jag är skönt. Min man gillar det inte alls. Vi ser det på två olika sätt. Jag tycker att det ligger ett helt nytt år framför med massor av nya möjligheter med många vita blad att fylla med det man vill.

Han tycker att det är obehagligt att ha ett helt år framför sig som han inte vet någonting om.

Och så är det jag som är deprimerad... ;-)

Nåväl, egentligen är det löjligt att tänka så på nyår, man har ju alltid ett helt okänt liv framför sig, med möjligheter eller ovissheter beroende på hur man väljer att se på det.

Till alla som läser min blogg vill jag önska ett riktigt Gott och Välsignelserikt Nytt År! 

Idag hade jag mycket mindre värk. Underbart!

Jag orkade följa med till stan och handla idag, skönt att komma ut och se lite folk även om det bara är i en Ica-butik.

Tog en promenad ikväll också, men idag fick jag smärtor i vänster ben efter promenaden. Jag hoppas det är tillfälligt och att jag mår lika bra imorgon som jag gjorde idag, eller ännu bättre ;-)

Hade däremot svårt att somna i natt, sov inte alls, somnade inte förrän runt klockan nio i morse, sen sov jag till halv två. Dumt att sova på dagen men vad gör man?! Lyssnade på ljudbok i natt, just nu så är det Kinesen av Henning Mankel som jag lyssnar på. Spännande, rekomenderas!

Ojojojojojoj... vad det var längesedan som jag tittade in här på min blogg och skrev något. Vad tiden går fort och vad lite tid man har. Fast jag är ledig hela långa dagarna så har jag ingen ork eller lust att sitta här vid datorn. Kroppen värker så mycket, är inne i en dålig period, fast det är jag väl mest hela tiden nu mera.

Har i alla fall börjat försöka mig på små dagliga promenader, får se hur det går, om jag orkar hålla ut. Måste ju röra på mig trots att jag har ont annars blir det ju bara en ond nedåtgående spiral. Vill komma igång och kunna ta lite längre promenader så småningom, det är mitt mål. Hoppas jag når dit...

Jaha, så sitter man här i natten och kan inte sova... som så många gånger förr. Det värker så i hela kroppen, får ingen ro att kunna somna. Så trött på detta...

Ja, skogsmyrorna försvann i alla fall efter att jag hade vattnat och haft ut myrr som en gräns mot tomten. Något positivt i alla fall :-)

Våren är här också! Idag såg jag första Flugsnapparen, han tittade in i fågelholken där han bodde förra året (jag tror det är samma snappare) men där bor en Talgoxe nu. Jag hoppas Talgoxen hinner flytta ut innan det är dags för Snapparen att flytta in. Förra året hade båda holken, men då har jag för mig att det var längre tid emellan, men jag kanske minns fel. Sädesärla har jag också sett idag.

På framsidan av huset har jag två andra fågelholkar, i den ena bor det Talgoxar och i den andra Blåmesar. Det är så roligt och rogivande att sitta och titta på dem när de flyger in och ut i sina holkar. På morgonen vaknar man av fågelkvitter, härligt!

I helgen så rensade dottern i en av rabbaterna, det blev jättefint. Själv klippte jag några småbuskar och mannen kapade ner några stora buskar.

På baksidan av vår tomt samlas det varje vinter gran och tallkottar i en stor hög, det är bara det att vi varken har gran eller tall just där. Vi har det i skogen, men inte på tomten. Undrar om det är Kurre (ekorren) eller Hacki (hackspetten) som vi har här som har lämnat dem där. I år blev det en rågad skottkärra full. Jag skall ta och kolla upp det där med hur ekorrar och hackspettar äter på kottarna så jag ser vem av dem som är "skyldig". Man kan ju se på sättet de plockar sönder kotten, men jag har glömt hur det är.

Jag har verkligen blivit dålig på att skriva i min blogg. Det är så mycket som händer IRL så jag hinner inte med datorn, sen är det ju min vanliga värk som gör att jag inte orkar heller.

Nu är det i alla fall full vår och skogsmyrorna har tagit över trädgården här. Igår anföll de även här inne, det kröp en på mitt nattduksbord och en i sängen, sen hittad jag flera på golvet. Har hittat på golvet även idag. Vi kan inte öppna ytterdörren förrän det kryper in några, altanen är svartprickig och gräsmattan och trädgårdsplattorna kan man inte stanna upp en sekund på för då är skorna och benen fulla med myror.

Det blev lite för mycket av det goda så idag köpte jag myrr. Inte den sorten som dödar utan den sorten som håller myrorna borta. Tycker ju om de små krypen bara de inte är massinvasion hos mig ;-)

Jag har vattnat på myrstacken (den ligger bara 7 meter från tomtgränsen och har växt en hel del senaste sommaren) och så vattnade jag lite bortanför också. Det är ju så att myrorna söker sig till vatten när de vandrara iväg in i trädgården. Vi har ett dike på andra sidan som utgör vår tomtgräns och där finns det ju vatten, ser att myrorna går ända dit. Efter vattningen har jag spridit ut myrr i en halvcirkel ca 2-3 meter från stacken åt vårat håll till så de inte vill till trädgården utan går ut i skogen istället. Det fungerade förra sommaren så jag hoppas det fungerar även i år. Vill som sagt inte ta död på dem men om det är så att de kommer invadera oss hela sommaren så får det bli ett järnspett i stacken i höst. Då går frosten ner i stacken och myrorna dör i sin vinterdvala, men den metoden vill jag helst undvika. Håller de sig bara borta från mig så håller jag mig borta från dem. Det verkar rimligt tycker jag, hoppas de tycker likadant ;-)

Ja, jag vet att det var längesedan som jag skrev här. Har varken haft tid, ork eller inspiration till att skriva. Har haft en mycket värkig vecka bakom mig. Är så trött på denna värk som hela tiden begränsar min tillvaro. Jag vill göra så mycket mer, men orken och kraften finns ju inte där... suck...

Vitsippsknopparna som hade börjat komma upp här blev övertäckta av snö häromdagen. Krokusar, blåsippor och andra vårblommor likaså. På eftermiddagen så hade snön smält bort igen för att på kvällen återvända. Nu verkar det som vi har lite fram och tillbaka mest hela tiden. Ibland skiner solen, ibland regnar det för att i nästa stund snöa.

Imorgon skall dottern ha en kompis här som skall sova över. Jag hoppas verkligen att jag får må bra då så att jag orkar med det. Inte roligt att ha massor av värk och ha kort stubin då... Ja, det är ju aldrig roligt men när det bara är familjen så vet de ju hur jag är och jag kan gå och vila när jag vill. Lite annorlunda blir det ju när man har besök...

Önskar alla som läser en bra helg!

Jag sov inte en blund natten som gick. Det var totalt omöjligt att somna. Jag som skulle upp extra tidigt... suck. Gjorde mina ärenden som jag skulle tidig morgon och gick och lade mig igen vid nio tiden. Hade svårt att somna även då, men tillslut så sov jag i alla fall två - tre timmar om man lägger ihop allt efter att ha blivit väckt av telefonen två gånger, dörrklockan en gång och kattens jamande en gång också. Ingen skönhetssömn direkt... därav det gräsliga utseendet som jag ser varje gång jag sett mig i spegeln idag. ;-)

Jag var in till stan på eftermiddagen. Har köpt mig en doftpelargon, dr Westerlunds och en "vanlig" med lite brokiga blad. Fina... Nu står de i köksfönstret och väntar på sommaren då de skall få flytta ut.

Har ställt undan min röda julstjärna till tvättstugan, den är så fin så jag kan inte kasta den. Den växer så fint fortfarande. Hade för några år sedan en julstjärna som jag hade i flera år, den blev ett fint stort grönt träd. Min mor hade likadant en gång, men så en vinter så fick hon röda blad på den igen, helt fantastiskt.

Den vita julstjärnan står kvar i köksfönstret, den är ännu finare än den röda. Stor och kraftig. De vita bladen har börjat skifta färg åt limegrönt, den är så tjusig så jag tänker inte på att det är en julblomma ens. Varför slänga blommor som fortfarande växer och är fina bara för att vi bytt årstid. Jag har däremot bytt ut julmotiven på ytterkrukorna till mer neutrala krukor, det kan man ju göra i alla fall ;-)

Ja, jag hade ju lovat att skriva om söndagens blåbärshoppning också.

Denna dag visste vi att vi skulle ta in hästen själv, så vi hade förberett oss på att ha med gummistövlar och ombyte till ridningen.

Det var sagt att de skulle vara färdiga med hästarna klockan 11.00 för då skulle de gå banan, sen skulle de första börja hoppa.

Vi var där i god tid för att få in hästen. Jag följde med dottern ut i hagen. Om man nu kan kalla det hage, men det skrev jag ju om igår.

För varje steg jag tog så fastnade jag i  leran, fick kämpa för att få upp foten igen. Jag höll på trilla omkull flera gånger. Det var inte så bra för min värk, det sitter fortfarande i idag onsdag.

Vi hade tagit med lite pellets ut för att locka till oss hästen, de hade tipsat om det. Jodå, vi fick tag i honom, men det var ett sjå att få på grimman och börja leda honom i geggan. Det kom flera andra hästar också som anade att det fanns något gott att få. Jag kom emellan hästen vi hämtade och en annan häst så jag fick mig en lätt spark i ryggen. Aj, aj.. ömmar än. Det är ju livsfarligt att skicka ut små barn att hämta hästarna i hagen själva. Jag vet inte hur det skulle ha gått om inte jag hade varit med min dotter.

På stallplanen fick hästen ytterligare ett ryck och for runt flera varv där med dottern efter innan han lät sig ledas in. Jag pratar inte om en liten shettlandsponny, detta är en stor ridhäst.

Ja, så började dottern rykta och göra iordning hästen. Ridläraren som håller i blåbärshoppningen kom aldrig, tiden gick. Fem över elva dyker hon upp, springer runt i stallet och virrar. Tjugo över elva säger hon att de skall samlas i ridhuset om tio minuter för att gå banan. Men hm, då är ju klockan halvtolv, hon sa ju elva dagen innan. Hon verkar ha svårt för tider denna ridlärare. Så irriterande att gå upp tidigt och åka iväg för att sedan stå i en halvtimme och vänta... suck.

Funderar på om man skall skicka henne på en kurs i tidhållning. Finns det sådana tro?