Vår älskade lilla Solstråle finns inte hos oss mer, hon orkade inte kämpa...

Idag flyttade hon vidare till himelens land...

Hon fattas oss...

Är så orolig för lilla "Solstrålen" så jag vet inte vad jag skall ta mig till. Vet inte vad jag skall skriva här heller, oron bara gnager i mig.

"Tovan" hon blev bättre på en gång. Ja, hon är ju inte helt bra, men hon är ute och rör på sig emellanåt, äter lite hö och sallad självmant. Hon vilar mycket men man ser att hon är på bättringsvägen.

Älskade "Solstrålen" är snarare sämre. Hon ligger bara still, tar knappt ett steg. Äter inget frivilligt och jag får tvinga i henne Critical care med en pipett.

Så orolig!!!

Ber till Gud att hon skall klara sig. Vår lilla "Solstråle"...

Jaha, det blev veterinären idag. "Solstrålen" åt absolut ingenting imorse, ville inte ha persilja, dill eller något annat av hennes favorit mat heller. Lika bra att åka iväg. Under tiden som vi diskuterade hur vi skulle göra, åka eller inte så upptäckte vi att även "Tovan" åt dåligt. Ja, hon åt lite, men inte bra, ungerfär som "Solstrålen" var i fredags. Likabra att ta med henne också. Ringde veterinären och fick en akuttid två timmar senare. Vi har en och en halvtimmes bilfärd till veterinären så det var bara att packa ihop allt och ge sig iväg.

Hos veterinären fick de magatoni-behandling. En massa mediciner plus dropp med B-vitamin. Vi skall även ge fyra olika mediciner här hemma tre gånger om dagen. "Tovan" piggnade till direkt och började äta hö redan på hemresan. Hon hade ju inte varit dålig så länge heller. "Solstrålen" är fortfarande hängig och sitter bara still i buren. Orolig för henne, hon skulle ha åkt in redan i fredags tror jag, men den sköterskan som svarade då sa ju att vi skulle vänta, vilket jag var fundersam över hela tiden för förra gången "Solstrålen" var dålig så sa ju veterinären att det var viktigt att komma i tid. Men man säger ju inte gärna emot en sköterska heller, det är ju hon som är utbildad på detta, inte jag. Nåväl, nu har de fått behandling i alla fall. Ber till Gud att de skall klara sig de små liven.

Varför det då blivit så här?... Ja, man undrar ju när båda marsvinen fick det. Först trodde vi ju att det var "Solstrålens" mage som krånglade efter all antibiotika hon ätit. Vi frågade veterinären varför båda blivit så här nu. "Tovan" har ju inte ätit medicin. Hon frågade vad vi gav dem för mat. Vi har gett sallad och vitkål, blomkål och annat grönt. Hon sa att kål inte var så bra för dem och att de kanske fått för mycket av det. Oj, oj, det hade vi ingen aning om. Jag vet marsvinsuppfödare som endast ger vitkål till sina marsvin. Jag trodde det var bra, men där ser man. De får äta det men i små mängder, vi har nog gett dem för mycket. Stackars marsvin att vi gjort så mot dem för att vi inte har kunskap. Verkar vara mycket kunskap som saknas i råd om marsvin. Alla säger olika.

När jag köpte vårt första marsvin sa de på zooaffären att de skulle ha en fröblandning som de sålde där, saltsten och annat. De skall absolut inte ha saltsten vilket kan ge urinsten och annat besvär. De skall inte ha dessa gnagarblandningar heller vilket är alldeles för feta för dem. Man lär så länge man lever, men att det inte kan gå och få sådan information direkt. Inte ens alla veterinärer vet hur man skall sköta marsvinen. Det  har vi ju bittert fått erfara då "Solstrålen" blev sjuk nu i november. Första veterinären sa att hon hade skräp i ögat och skickade oss till djursjukhus. Där skickades vi vidare till ett djursjukhus som inte heller kunde något. Sen åkte vi till en veterinär som kan smådjur. Ett helt annat bemötande och en helt annan kunskap. Det var inget skräp i ögat utan en böld bakom ögat som tryckte ut ögat innifrån. Det är opererat nu och det är därför "Solstrålen" ätit så mycket antibiotika.

Ja, nu hoppas jag i alla fall att de blir friska snart och att de kan få gå i samma bur och mysa igen. Håller tummarna och ber...

Har slappat lite framför TV:n ikväll. Mellan varven har jag varit hos Solstrålen och stödmatat  henne med Critical care. Lade ner lite sallad i buren nyss och hon åt faktiskt nästan ett helt salladsblad och en gurkbit. Hoppas det vänder snart. Igår kväll satt jag med henne i knät i en och en halv timme och fick hålla maten framför henne hon tog små, små tuggor och tuggade väldigt länge, då fick jag i henne bara en liten bit sallad och lite paprika.

Jag fått titta till henne ofta och ge henne vatten i en pipett, hon dricker inte ur flaskan, är rädd för att hon skall torka ut, det är därför jag ger henne vatten direkt i munnen.

Får se hur utvecklingen blir under natten. Blir det bättre kan vi stanna hemma, men om det inte händer någon större förändring så blir det veterinären imorgon.

Har pysslat med de andra marsvinen en hel del idag också. "Rospiggen" har fått manikyr och blivit badad i handfatet. "Tovan" har blivit borstad och har även hon fått manikyr. Har även friserat "Tovan" lite grann hon har hår som växer ut lite långt i bak och det ser bättre ut och är mer praktiskt om man klipper det lite. Hon är en blandras mellan allt möjligt så hon har långt bara mitt bak, inte på sidorna, sen är det lite långt i nacken också.

Nej, nu är det dags att sova igen. ett dygn går så otroligt fort.

Fy vilken jobbig natt jag haft. Det värkte i hela kroppen. Trodde jag skulle bli galen. Jag sparkade runt med benen, trasslade in mig i täcket och boxades med kuddarna, men inget av det hjälpte. Jag gick upp och gick runt, runt för att få igång blodcirkulation och få rörelse i musklerna, det hjälpte inte heller. Ingen av värktabletterna hjälpte, provade först mina vanliga och efter fyra timmar den sorten som jag får ont i magen av, men nej, hjälpte inte alls. Tillslut vaknade min man av allt mitt bökande och stökande, jag hade börjat låta då också, låg och gnällde och grät för det värkte så. Höll på att få panik och svårt att andas för värken. Varför skall man behöva ha sådan här värk, vad är syftet med det?

Min man försökte stryka med handen över min rygg men det gjorde för ont bara av det så han fick låta bli, jag skrek av smärta. Däremot upptäckte jag att hans händer var varma och jag bad honom hålla handen still på min armbågsled som värkte som mest just då. Det var så skönt med värmen. Sen fick han flytta handen till handleden och fingrarna, sen somnade han om... Men jag hade lugnat ner mig lite, hade fått klaga och prata lite så paniken hade försvunnit. Jag gick upp och tog en macka (för medicinen gjorde att jag fick ont i magen) och läste i Reumatikertidningen. Efter det kunde jag äntligen somna, då var klockan halvsju.

Vaknade dock flera gånger av värken, men kunde somna om snabbt igen.

Sov till klockan tio. Då var det dags att gå upp och ge Soltrålen sin medicin och Critical care. Hon åt lite på ett salladsblad men är inte så värst pigg för övrigt. Om det inte blir bättre tills imorgon så blir det veterinären och behandling där igen.

Jag lade mig för att vila lite vid tvåtiden, hade ju sovit så lite. Tog fram min värmefilt och bäddade ner mig i sängen. Hade ju upptäckt att värme var skönt. Lyssnade på ljudboken som jag inte hade förstått något av en kväll tidigare när jag skulle sova. Nu fattade jag :-) Var nog för trött förra gången. Boken är förresten "Presidentens val" av Anne Holt. Har bara lyssnat två kapitel så jag kan inte uttala mig så mycket än, men det jag hört hitintills verkar bra i alla fall.

I dag har solen varit framme och värmt så skönt. Igår stormade det och blåste rejält, tänk så vädret kan skifta från dag till dag. Vi har massor av nedblåsta grenar i vår trädgård nu. Har skogen inpå knuten så det kommer en del därifrån. Det blir till att ge sig ut en dag och plocka upp dem.

Förstår också vad som lät på vårat tak då det blåste, det måste ha varit en del av grenarna som landade där innan de senare föll till marken.

Igår kväll så försökte jag mig på en ljudbok, jag förstod ingenting av handlingen. Antingen var jag för trött eller så kanske jag gav mig på en bok för tidigt efter att jag hade skiljts ifrån min gamla. Eller så är den helt enkelt bara obegriplig boken jag valt. Skall ge den en ny chans när jag lägger mig inatt. Först skall jag bara ge marsvinet lite stödmatning igen så hon klarar sig över natten. Ber till Gud att allt skall gå bra med henne, vissa stunder är hon väldigt hängig. Vänder det inte snart åker jag veterinären.

Köpte jordgubbsproviva till vår lilla Soltråle som har ont i magen. Marsvinen bryter ned det mesta av bakteriekulturen redan i magsäcken så det kommer inte så mycket till tarmarna, men jag täkte att det inte kunde skada i alla fall. Någon liten god bakterie kanske tar sig fram dit där den kan göra nytta. Hon älskade provivan, tog den utan gnäll. Härligt. Ett marsvin som jag hade förut avskydde detta då hon fick det ordinerat av en veterinär (som inte verkade veta att de bryter ner det snabbt, eller tänkte som jag att det inte kan skada) samtidigt som hon åt antibiotika. Fick tvinga i henne det. Så skönt att Soltrålen tar det självmant och bra för hon får ju i sig vätska samtidigt också.

Har köpt en billig fleecefilt idag som jag klippt sönder i småbitar till marsvinen. Har läst att de tycker om att gosa i det. Lade ner en bit i Solstrålens bur och hon har redan varit och rört runt i filten. Hon var ut och tog två tre tuggor sallad också. Det finns hopp om livet!

I den andra buren där de friska och busiga marsvinen håller till har jag lagt tyget uppe på taket till deras hus. De kan få "jobba" lite med att få ner det eller ligga där uppe och mysa i det om de vill. En har inte gått ut och sett tyget ännu men den andra har stått på håll och kikat nyfiket på vad som finns där uppe på taket.

Nu skall jag sätta mig och umgås med mina marsvin ett tag. Ha det bra så länge...

Nu har jag stödmatat vår lilla Solstråle. Får i henne Critical care i alla fall. Sen ger jag vatten i en pipett flera gånger om dagen, hon dricker nämligen inte ur flaskan. När jag fått i henne Critical care så blir hon genast piggare och försöker äta lita sallad och gurka, det blir inte mycket, men lite i alla fall. Blir glad av att se att hon ändå har kvar viljan att äta även om det tar emot för att magen troligtvis värker. Ger henne medicin för magen också, hoppas, hoppas att det vänder snart. Lilla gulliga Soltråle min...