Har haft strul med mailen igen... suck. Det är då den strular som man upptäcker hur mycket man använder den och hur beroende man är. Jag har precis fått igång min mail nu. Det skulle ju vara klart i förmiddags, men pyttsan, här fungerade det inte. Nu har jag kollat inställningar och grejat och haft mig så nu fungerar den. Verkade som om den kastat bort ett tecken i lösenordet, undrar varför den gör så?

Datorer verkar leva sitt helt egna liv ibland. Man ställer in den på saker och så vill man ha det. Det fungerar, i månader ibland år sen helt plötslilgt så har datorn ändrat det själv? Varför!? Hur fungerar det? Alltså hur är det möjligt för datorn att tänka; -"nu skall jag allt retas lite med min ägare och se till att ändra lite inställningar så hon får det svettigt och jobbigt ett tag. Jag har ju fungerat bra så länge nu, dags att visa vem som bestämmer."  Eller hur går det till egentligen?

Nåväl, det viktiga är väl att det mesta fungerar just nu i alla fall. Förutom att mannen får upp "fel" Outlook när han från sin inloggning är i Explorer fönstret och klickar på knappen läsa mail. Men där tror jag kanske att det är han själv som varit framme och gjort något fel, men det är det bäst att inte tala högt om... schhh... Jag får kolla det en annan dag, nu orkar jag inte. Ja, alltså det är jag som sköter det tekniska i familjen, min man lagar mat och städar. Bakvänt, men vadå, man skall väl göra det man är bra på.

Ha det gott och titta gärna in igen!

Ja, jag somnade faktiskt till slut, klockan elva ungefär och sov ett par timmar, skönt.

Har tänkt en del idag på hur barnen har det i skolan. Vilken dålig arbetsmiljö de tvingas gå till varje dag. I alla fall där min dotter går. Jag var dit en sväng idag och hämtade skolböcker eftersom hon är sjuk. Det hördes långt ut i korridoren hur de väsnades och bråkade i klassrummet. När jag väl kom in där så brydde sig ingen av lärarna om att jag kom (de var 2 st) förstår nu vad dottern menar när hon säger att lärarna inte bryr sig. Jag sa att jag kom för att hämta hem böcker till dottern, hon sitter därborta sa en av lärarna då och viftade med armen... ja, därborta var det ju många bänkar att välja på. Tillslut hittar jag dotterns bänk. Försöker få uppmärksamhet från klassläraren och fråga vad som behöver tas hem och arbetas med. Han gav mig svenska boken. Sen fick jag fråga, fråga och fråga, fick inget svar om de andra ämnena. Jag tog resolut med mig alla böcker hem så får väl jag och dottern kolla själva och se vad som behöver göras. Men hur kan de vara så nonchalanta?

Ungarna sprang fram och tillbaka till varandra i bänkarna. En del stod och tisslade och tasslade i korridoren, en del var i ett angränsande rum, rena kaoset. Inte konstigt att dottern klagar på att hon inte kan lära sig något i skolan och att det är lättare att plugga hemma.

Mår dåligt när jag tänker på vilken miljö man skickar iväg henne till varje dag. Skall det behöva vara så här i skolan?