Vårt söta lilla marsvin vill inte äta! Usch vad orolig jag blir. Hon som gått igenom så myckte och klarat operationen före jul och allt, varför slutar hon äta nu? Allt verkade ju perfekt, såret har precis läkt ihop fint, det som vi kämpat så med och så nu detta?

Kan hon vara deprimerad över att få gå själv i sin bur, marsvin är ju flock djur och skall vara fler. Men veterinären sa att hon inte fick gå med de andra förrän såret är helt läkt. Vi skall på återbesök imorgon, får se vad veterinären säger om såret då. Jag tycker det gått ihop fint nu senaste veckan. Igårkväll fick hon dock träffa sina kompisar på golvet lite, vi var med och höll uppsikt så de inte slickade eller tuggade på hennes sår. Måste ju vara tråkigt för henne att sitta där själv i en bur när de andra kan busa runt med varandra.

Mannen har åkt iväg till affären nu för att skaffa persilja, det är hennes favorit mat. Äter hon inte det, ja då är det något allvarligt. Känner mig så orolig. Vi som lagt ut över 10 000:- senaste månaderna för att få henne frisk, vårt älskade marsvin, det får inte gå snett nu...

Sänder iväg några böner till vår Herre och hoppas på att vårt lilla älskade marsvin blir frisk igen.

Snälla lilla gullegris, du måste äta...

Jag känner att jag lever igen! :-) Härligt! Men jag är inte bra, långtifrån bra i mina bihålor och i min hals. Emellanåt rasar jag ihop i soffan eller sängen, men jag känner att det går åt rätt håll, bara det. Känns underbart efter att i två veckor bara känt att det blir sämre och sämre. Vilken tur att min man tvingade iväg mig till läkaren igår. Jag hade nog aldrig kommit iväg själv. Jag är så trött på läkare, besöker ju dem då och då i och med mina andra sjukdommar så jag drar mig i det längsta att gå dit.

Nu hoppas jag på att må ännu bättre imorgon...

Ha det gott tills vi hörs igen!